Våldsamma ideologier skapar våldsamma individer – att tänka kring brott
Högerns idéer om brott och straff, lag och ordning tar allt mer plats. Krakels Michaela presenterar därför fyra teser om brott utifrån ett marxistiskt perspektiv. Samhället formar människan och inte tvärtom; ett narrativ som överheten ser till nästan aldrig hörs.
➖
I. Brott existerar i en kontext
Vem bestämmer vad som är brottsligt?
Som jag påpekade i min tidigare text om polisens uppkomst kriminaliserades lösdriveri runtom i västvärlden under 1800-talet. Lösdriveri var ett brott eftersom det var en förutsättning för kapitalets fortsatta utbredning att människor rättade sig i ledet och lönearbetade (skapade mervärde). Våldtäkt inom äktenskap var lagligt i Sverige fram till 1965. Homosexualitet brottsligt fram till 1944.
Det första konstaterandet är att brott är subjektivt och existerar i en kontext. En politisk makt sätter lagar påverkade av ett ekonomiskt system med tillhörande ideologi.
II. Kapitalism skapar brott och framtvingar brottslighet
Många brott som existerar i kapitalismen, existerar på grund av kapitalismen. Denna förklaringsmodell har beskrivits bland annat av sociologen och kriminologen William Chambliss.
Brott som begås i socioekonomiskt utarmade områden handlar ofta om ren och skär överlevnad. Brotten begås som a) en kamp ut ur fattigdom, b) för att synbara alternativ saknas eller c) för att efterfrågan existerar i enlighet med marknadslogiker. Hit hör drog- och vapenhandel, gängkriminalitet och stöld.
Brott är en konsekvens av, eller som Chambliss skriver “ett rationellt svar på”, ekonomisk utsatthet på grund av klassamhällets brutala ojämlikhet. En ojämlikhet som skapar stora skillnader i människors livsvillkor och möjligheter.
Överklassen – däribland företag och banker – ägnar sig också åt ekonomisk brottslighet i form av förskingring, korruption, skatteflykt, droghandel, mutbrott, penningtvätt med mera. Skillnaden är att man inte talar om dessa brott som gängkriminalitet, trots att överklassklanerna kontrollerar absolut mest pengar.
Ekonomisk brottslighet sker på grund av att vi har privategendom, och för att vi styrs av ett kapitalistiskt produktionssätt. Detta är brott som existerar i kapitalismen, men som inte hade existerat utan privategendom eller ett produktionssätt där arbetarklassen tvingas sälja sin arbetskraft i lönearbete för sin överlevnad.
Angela Davis sa:
“The real criminals in this society are not all the people who populate the prisons across the state, but those people who have stolen the wealth of the world from the people”. – Citatet finns i The New Criminology: For a Social Theory of Deviance, 1973
Man skulle kunna sammanfatta ekonomisk brottslighet i kapitalismen med att arbetarklassen begår brott för den egna överlevnaden, medan överklassen begår brott för den egna vinningen.
Sexindustrin – trafficking, prostitution och pornografi – är en konsekvens av att vi har en könsmaktsordning i kombination med ett kapitalistiskt system där profit är ekonomiskt incitament.
Det sexuella våldet har sin rot i en könsmaktsordning, som även den är starkt sammantvinnad med kapitalismens materiella strukturer för kön: strikta dualistiska könsroller, kärnfamilj, män som har ekonomisk kontroll/makt med mera.
Vänstertidningen Jacobin gjorde en liknande koppling mellan kapitalism, brottslighet och Jeffrey Epstein. De påpekade att Epstein inte hade kunnat begå hundratals traffickingbrott om det inte vore för hans enorma privata kapital samt kontakter inom finanskapitalet. Och att polisen i Palm Beach förbisåg hans brott.
Våld och exploatering är alltså en konsekvens av flera strukturer och system: könsmaktsordningen, rasismen (från kolonialismen) och klassamhället.
En marxistisk förståelse av brott är att kapitalismen är ett system som skapar brottslighet (eng. criminogenic). Dessutom har ett kapitalistiskt samhälle brottslighet som är specifik för just det ekonomiska systemet. Man kommer åt brottsligheten genom att gå till roten med problemet, det vill säga samhällsstrukturen.
III. Polis och militär göder och föder brott
Polis och militär förebygger inte brott. Tvärtom kan de bidra till fler brott i samhället, än vad som hade funnits utan dessa kapitalistiska institutioner, som formades för att kolonisera mark och för att disciplinera arbetarklassen.
Jag menar att polis och militär göder och föder brott, odlar rasistiska och misogyna kulturer och bidrar till mer brott än vad vi hade haft i en demilitariserad värld bortom kapitalismen.
Ett exempel är Joseph James DeAngelo, som var son till DeAngelo Sr., soldat i USA:s armé. Som barn bevittnade Joseph hur två tyska soldater förgrep sig sexuellt på hans sjuåriga syster. Under sin uppväxt blev Joseph inlåst i garderober och konstant misshandlad av sin far. Joseph James DeAngelo följde sedan sin fars uniformerade och hypermaskulina fotspår och blev som 28-åring polis. Då inledde han sina våldtäkter, mord och kidnappningar. Joseph James DeAngelo är en av USAs värsta brottslingar med minst 183 brott. Han gick fri fram till sitt 73:e levnadsår.
Detta perspektiv saknas ofta. Vi lär oss att USA hade en våg av seriemördare under 1970-talet, vilket tas som ett abstrakt och trolskt faktum. Som om det bara är så. Som om det inte finns gångbara förklaringsmodeller.
Det kanske inte är en slump att vi har flera generationer män som deltagit i åtskilliga krig – första och andra världskriget, Koreakriget och Vietnamkriget. Sedan: 1970-tal. Ett årtionde som härbärgerades av generationer av män som deltagit i krig. Som härbärgerades av generationer av söner som växt upp bland veteraner som lidit av PTSD med tillhörande problematik som aggression, missbruk och dissociation.
Samhället formar människan.
Våldsamma ideologier skapar våldsamma individer.
IV. Straff är reaktionärt
Straff förändrar ingenting, eftersom samhällsstrukturen kvarstår. Men det är inte unikt att man i oroliga tider av ekonomisk instabilitet och hög arbetslöshet vänder sig till lag och ordning-politikens löften. Högerspiralen blir satt i rullning och man går mot ett än mer kuvat och intolerant samhälle.
Tyvärr höjer nu även grupper av feminister den repressiva rösten, och kämpar enformigt för den trygghet för kvinnor som innebär att straffa eller spärra in män. Det engelska begreppet är carceral feminism, i Sverige har fängelsefeminism använts.
Berätta för mig hur vi motverkar patriarkatet genom att ge mer resurser och befogenheter till en av de mest patriarkala institutioner som finns? Berätta för mig hur vi motverkar klassamhället genom att använda mer statligt våld?
Det är fullständigt absurt. Att gorma om skärpta straff och tuffare tag är att gå högerns ärenden.
Straff är inte så mycket rättvisa som det är reaktionärt. Jag tror inte på straff, inte alls, utan på behandling. Jag tror på att förstå de bakomliggande orsakerna till varför en människa begår brott, oavsett om det handlar om våld eller bedrägeri eller något annat.
Min önskan är att varje gång någon begår ett brott så ska man, istället för att fråga vilket straff personen ska få, ställa frågorna:
Vilken miljö bäddade för att detta kunde ske?
Vilket system möjliggör detta?
Vi behöver förstå vilket samhällssystem som möjliggör brottet (strukturellt), och på vilka sätt individen formats av systemet (individuellt). Då hade man funnit andra lösningar än straff. Då hade man förändrat den bas som möjliggjorde våldet.
Brottslighet löser man inte genom varken hårdare straff eller fler poliser eller poliser med större befogenheter. Brottslighet löser man genom andra materiella villkor i samhället.
Kapitalism är våld
Ett narrativ som alltid utesluts av borgerligheten är att kapitalismen ända sedan dess uppkomst med våld har expanderat globalt. Genom massiva imperialistiska omfördelande krig, ockuperad mark i kolonier, genom förslavning av människor och exploatering av den mänskliga arbetskraften.
Sven Lindqvist, författare till Utrota varenda jävel, som Raoul Peck baserat sin nya HBO-serie på, skriver:
"För Conrads samtid var Europas expansion en biologiskt nödvändig process, som enligt naturens lagar måste leda till 'de lägre rasernas' förintelse. Folkmorden varken började eller slutade med nazismen. Auschwitz var 'den moderna, industriella tillämpningen av en förintelse, på vilken det europeiska världsherraväldet sedan länge vilade'."
Kapitalismen är byggd på utrotning och separation av människor. Kapitalismen är byggd på vit, manlig överhöghet. I kapitalismen (med sin kolonialism och imperialism) är polis och militär en central ingrediens.
Polisen är nödvändig inom kapitalismen för att bibehålla det ekonomiska produktionssättet. Men polisen är direkt skadlig för folket. Den har aldrig formats för att skydda människor, utan för att säkerställa att arbetarklassen anpassar sig till kapitalismens och den liberala, borgerliga demokratins lagar. Med våld om så krävs, varför polisen beväpnades och erhöll våldsmonopol.
En värld bortom polisen
När vi socialister presenterar ett samhällssystem utan polisväsende kommer alltid den första frågan: “Vad ska vi göra med de som roffar åt sig och skor sig på andra – sådana finns ju alltid?”
Detta är kapitalismens favoritsaga och idé, eftersom det existerar i kapitalismen. Kapitalism bygger på ackumulering av kapital. Privategendom och kapitalets krav på konstant ökad utsugningsgrad av mervärde bäddar givetvis för särskilda beteenden.
I socialismen existerar inte denna kapitalackumulation och exploatering av arbetare. Då faller Adam Smiths och Thomas Hobbes cyniska syn på människan som girig och driven av egenintresse.
Om pengar är meningslöst, om pengar inte ens existerar, då faller ideologin där människor lever som separerade atomer och i darwinistisk anda kämpar för den egna vinningen eller överlevnaden.
Människor är i grunden solidariska och samarbetande organismer. Det är så vi som mänsklighet tagit oss framåt.
Ett samhälle utan polisväsende öppnar upp för lokala, kollektiva lösningar på rehabilitering, relationsskapande och terapi. En abolitionistisk metod som angriper brott på ett nytt sätt är transformative justice där lokalsamhälle, offer och gärningsperson tillgodoses med olika typer av behandling och resurser.
I Rojava har den kurdiska frihetsrörelsen ett abolitionistiskt synsätt på fängelser, brott och straff. Bland annat använder man medling som konflikthantering och utbildning i Jineology (kvinnovetenskap) för att omdana samhället. Självförsvar är också en central del av samhällsbygget; inte enbart fysiskt självförsvar, utan ideologiskt. Genom utbildning, kunskap och förståelse skapar man nya strukturer.
Det är inte naivt att föreställa sig en värld utan polismakt. Vad som däremot är naivt är att tro att polisen alltid existerat, och i sin nuvarande form. Vad som är naivt är att tro att samhället inte kommer att se radikalt annorlunda ut om tre, fyra decennier på grund av klimatkrisen. Vad som är naivt är att stå utan visioner och strategier.
Vi kommer att slungas in i stora, genomgripande samhällsförändringar vare sig vi vill eller inte. Då ska vi mobilisera för ett frihetligt och solidariskt lokalsamhälle utan polis, militär och ordningsmakt. Det är inte naivt, utan fullständigt realistiskt.
För om vi inte gör det, finns risken att vi lägger makten hos en framtida potentiellt protofascistisk polisstat.
Till sist: Vad som är naivt är att inte kunna, inte vilja, inte försöka föreställa sig en värld utan polismakt.
Michaela
➖
Referenser:
Vitale S, Alex. The End of Policing (Verso Books, 2020)
Neocleous, Mark. A Critical Theory of Police Power (Verso Books, 2021).
Det nya paradigmet: Den kurdiska frihetsrörelsens politiska ramverk av Rojavakommitteerna (2020)
